Välkommen till

Esplanaden mot stadshotellet år 1905.

                 Alltsedan Sven Broddessons äldsta bevarade stadsplan från 1693, gillad och fastställd av kung Carl XI, är Mariestad under förändring från tid till annan. Flertalet av Gamla stan´s gator löper ännu som de gjort under flera hundra år, men även där har en del hänt. Gamla torget har i stort sett samma utbredning, om än lite naggat i kanten. På Näset har däremot mycket ändrats.

                 År 1853 beslutades om en ny plan, där staden utvidgades mot öster (F.A.W Hultströms stadsplan), varvid Nya torget såg dagens ljus. Stadshotellets välkända siluett (mitt i bild) blev verklighet 1865-66, uppfört av ”Mariestad Hotell Actic Bolag” efter arkitekten F.W Scholanders ritningar. Den för samtiden välkände konstnären G. Arsenius anlitades för dekorationerna. Staden inköpte sedermera byggnaden, ett sant landmärke, år 1875 för 85.000 kr.

                 Två gånger har Mariestad härjats av större, förödande eldsvådor, åren 1693 samt 1895. Natten mellan 5 och 6 december sistnämnda år kom elden lös hos garvaren J.A, Ekberg, nere vid nuvarande Hamngatan. Tidens förmåga att bekämpa branden, svår blåst och senkommen undsättning från närområdet, förödde mycken bebyggelse. Tretton och ett halvt kvarter, 36 tomter, brändes av helt med hundratals hemlösa som följd. Landshövding Cornelius Alexander Sjöcrona utverkade omedelbart 5.000 kr. av civil-departementet till de nödlidande, åt vilka nödbostäder uppfördes i en hast.

                 Branden föranledde många förändringar av stadskärnan och inte minst anläggandet av Esplanaden; en vackert planterad brandgata, vilken skall utgöra hinder för en eventuell ny eldsvådas framfart. Bilden ovan är tagen av fotograf Ludvig Ericson, Skövde, och återfinns på Västergötlands museum. De unga lindarna är idag vuxna, skuggande träd. Det otroligt vackra Sparbanks-huset (till vänster i bild), uppfört 1899-1900, är tyvärr rivet och ersatt med Torghuset. Mariestad kan faktiskt ståta med landets tredje Sparbank i ordningen, invigd 6 december år 1821. Husen till höger i bild finns ännu men har mist en del av sitt ursprungliga utseende samt, gällande det närmaste för betraktaren, byggts på med en våning. Den välkända statyn populärt kallad ”Karl-Erik och Vera” av skulptören Einar Luterkort, invigdes först 1954 och väckte då med de avbildades nakenhet en del uppståndelse. Få skulle reagera nu för tiden.

                 Gatunätet anpassades således till den nya brandgatan, varför två äldre; Postgatan och Torggatan försvann. Rådhusgatan miste därtill mer än hälften av sin längd. På bilden syns den åldriga kullerstensbeläggningen mer än väl; de huggna stenarna kom lite senare, byttes i modern tid mot asfalt, för att göra välkommen ”comeback” på Gamla stan´s gator. Kullerstenarna finns kvar på innergårdar, på Prästgårdsgatan samt just på Gamla torget. Esplanadens vackra gångstråk sträcker sig till denna dag, stolt från Fisktorget till Nya torget. Dock minner denna viktiga, gröna lunga om stadens tragedi den där decembernatten för länge sedan. Må det aldrig någonsin hända igen!

Christer Bengtsson

                                     Resebrev

        En strålande vacker vårdag i maj for 33 glada medlemmar i Mariestadsbygdens  Släktforskareförening på sedvanlig bilutflykt. Resvägen var kort denna gång; inledande endast till Bergatorps Hembygdsgård, vackert belägen invid vägen till Torsö. Här mötte medlemmar i Hassle Hembygdsförening upp, välkomsthälsade, serverade välsmakande kaffe med dopp och berättade initierat om gårdens historia, inte minst under släkten Löfvenskiölds tid. Arkitekt Charles-Emil Löfvenskiöld torde vara mången bekant genom införandet av den så kallade ”snickarglädjen” på lantmannabyggnader. Genom sitt testamente till pastoratet efter dennes död kom därtill en flick- och husmodersskola att ha sin verksamhet, åren 1899-1951, på Bergatorp. Även tegelbruket vid Hassle-Säby samt nämnda herrgårds historia relaterades, innan bilkaravanen rullade vidare i strålande solsken.

        Nästa stopp blev så Berga kyrka, vars historia berättades inlevelsefullt av kunniga guider. Såväl kyrkans yttre som inre besågs med en tillhörande kyrkogårdsvandring. Adliga ätten Posses nära relation med kyrkan har inneburit ett kraftigt upphöjt, sällan skådat korgolv, under vilket släktens medlemmar har sin sista vila. Med ursprunget kanske i 1200-talet, troligen 1100-talet, har nuvarande kyrkobyggnad sitt utseende från om- och tillbyggnader under 1600- samt 1700-talen. Genom tiderna har många vallfärdat till denna plats för tillbedjan i dess egenskap av offerkyrka, under medeltiden lämpligt belägen nära pilgrimsleden till Nidaros.

        Slutligen gick färden till naturreservatet Hästhagen i Sundsmarken, vackert beklätt med en matta av vårblommor, främst vitsippor. Reservatet inrättades så sent som 1981 för att värna en rar flora med såväl många slag av lövträd samt en rik markvegetation. Promenaden längs dess huvudstråk gav sällskapet motion och en god aptit inför det avslutande besöket på Brygghusets restaurang invid Torsöbron. Envar som detta läser; minns att Din hembygd erbjuder mycket att upptäcka och njuta av, välkommen ut i sommaren!

Christer Bengtsson        4 maj 2024   Mariestadsbygdens Släktforskareförening MSF

 Mariestadsbygdens släktforskareförening har en sida på facebook

Gå in på Mariestadsbygdens Släktforskareförenings Facebooksida.

Alla som har intresse av släktforskning i Mariestad med omnejd är välkomna.

Här använder vi en god ton till varandra. Inlägg och kommentarer som

rör politik, religion och reklam och sådant som inte har med

släktforskning att göra är ej tillåtet och tas bort om sådant skrivs.”

Välkommen!

Peter Aronsson och Helena Sillerström