Välkommen till

     Rådhuset i Mariestad    

           Varje stad med stadsprivilegier höll sig fordom med en domstol, rådhusrätten eller rådstugurätten. Så även vår vackra stad Mariestad. Ett talande bevis härpå är stadens lagbok, nedskriven år 1597, troligen av Jacob Svensson Iller mera känd som Jacob skrivare. Lagboken är en av endast fyra bevarade från svenska städer, skrivna för hand. Den tidigaste rådstugans placering och utseende är ej säkert, men man vet att den förstördes i den första stora stadsbranden 1693, samman med hela stadsbebyggelsen i övrigt. Även domkyrkan blev svårt skadad.

           Genom ett donationsbrev från kung Carl XI 29/6 1694 skänker denne rådhuset i Lidköping (de la Gardies forna jaktslott) för ändamålet, med tilltänkt demontering och transport till vår stad. Detta blev dock för kostsamt och ej genomfört; i svarsbrev framgår att det redan byggts en ny byggnad där den forna stått, vid (gamla) torget. Sannolikt den vi ser på föreliggande bild från sena 1800-talet. Troligen var den först bara enplans; se skillnaden i höjd mellan fönstren på våningsplanen! Den slutliga arkitekturen fick den nog först under 1700-talet. Den i rådhustornet hängande klockan gjöts ur stycken av malm, funna på platsen efter branden 1693, förfärdigad 1703 av gjutaren Petter Böök i Göteborg.

          Mariestad hade länge två olika borgmästare. Den ene, justitieborgmästaren, var ordförande och domare i rådstugurätten emedan den andre, stadsborgmästaren, ledde stadens magistrat och förvaltning. Vår tidigast till namnet kände stadens högste var Petrus Staffansson, säkert omnämnd borgmästare år 1591. Rådhusrätten sammanträdde ursprungligen tre dagar i veckan, allt i enlighet med rådstugubalken av år 1350 års stadslag, given av kung Magnus Eriksson. Endast besuttna stadsbor med burskap; antingen från handelssocieteten eller mästare från skråväsendet, kom i fråga som rådmän, tolv till antalet. Med tiden kom dock de från landsbygdens häradsrätter kända lagtima samt urtima tingssammankomsterna att bli regel även i städerna. Vid sidan av rådhusrätterna uppstod därtill en rad andra specialdomstolar på större orter; kämnärsrätten, accisrätter, hallrätter med flera. Rättsväsendet specialiserades alltså i takt med ett alltmera komplext samhälle.

           Men så hände det hemska i vår stad – igen. Vid tvåtiden på natten mellan 5 och 6 december 1895 upptäcktes en eldsvåda, vilken hade sitt ursprung hos garvaren JA Ekberg, längst ned i nuvarande esplanaden. Sent tillkommen hjälp att släcka samt en byig vind, som ökade till stormstyrka, bidrog till att göra skadan enorm. Rådiga och envisa insatser räddade ehuru stadsbebyggelsen norr om torget. Efter branden blev facit tretton och ett halvt kvarter, 36 tomter helt avbrända. Hundratals hemlösa men endast ett senare dödsoffer – en man från släckningsarbetet ådrog sig lunginflammation med dödlig utgång. Tre sidor av det nuvarande gamla torgets byggnader avbrändes helt, så även vårt vackra rådhus.

           Vi har endast bilden av det kvar, beläget vid den nordöstra sidan av torget, där nuvarande, förra hotell Hembygden står idag. Gatan rakt ned mot hamngatan heter ännu Rådhusgatan med den gamla Rådhuskällaren, krogen, kvar som bostadshus. Samman-byggda med Rådhuset ses norr därom handelsmannen, krögaren Svartengrens krog/bostad. Söder om reser sig handlande I A Bengtssons boning, en man som bl.a. var grossist av kvarnstenar från Lugnås men mera känd som far till Kapten Bendtz, disponent för Mariestads bryggeri. Samtliga tre byggnader förstördes i branden, ingen av dem återuppbyggdes. Låt oss alla nu innerligt hoppas att en sådan stadens katastrof ej sker igen!

Christer Bengtsson, uppvuxen i vår vackra stad!

                         Fredliga vårdar utmed våra vägar.

            I det gamla bondesamhället hade de självägande bönderna ansvaret för landets vägnät, något som slogs fast redan i landskapslagarna. För en rättvis fördelning av väghållningsskyldigheterna upprättades vid olika tidpunkter s.k. vägdelningslängder. Från 1628 låg ansvaret för detta på det då nyinrättade lantmäteriet men myndigheten lät oftast anlita någon av länsstyrelsens tjänstemän, t.ex. kronofogden eller fjärdingsmän, för indelningen. I den s.k. delningslängden numrerades vägstycken och fördelades bland bönderna i form av ”väglotter”. Årligen hölls vägsyner vid vilka intressanta syneprotokoll nedtecknades. Bonden å sin sida lät oftast förfärdiga en eller två stenar med lottens nummer, som sattes upp vid början och/eller slutet av sträckan. En inristad pil visade också åt vilket håll gårdens ansvar sträckte sig. Ibland gjordes faktiskt markören i enkelt trä och har därför inte överlevt tidens tand. Åtskilliga stenar ligger idag begravda i våra moderna vägar som utfyllnad …

                 Väglagen av år 1891 är dock den första stadgan som uttryckligen tvingar den ansvarige att märka ut: ”Vid ändpunkterna af hvarje till underhåll indeladt vägstycke skola väghållaren anbringa tydliga märken, angifvande den fastighet, som har vägstyckets underhåll sig ålagt.” I och med denna lag ökade väglotternas antal till ca 325.000! Bondgårdens mantal = skattekraft skulle teoretiskt styra sträckans längd, men terrängens beskaffenhet kom att spela en stor roll härvid. Böndernas utskylder enligt den ålderstigna jordabokens förteckningar, ”årliga räntan”, må ha ersatts av nyare progressiva skatteuttag redan vid 1900-talets början men varje extra utskyld ansträngde givetvis. På 1920-talet togs denna naturaväghållning äntligen bort och ersattes med vägkassor indelade i väghållningsdistrikt.

                 Om Du som forskare är intresserad av just denna belastning för våra bönder bland anorna, finner man enklast delningslistor och syneprotokoll bland landskansliets handlingar i länsstyrelsearkiven. Även i länsmans- och kronofogdearkiven går sådana under stundom att återfinna samt, föga förvånande, i domböckerna … Vill Du upptäcka en välbevarad sten i vårt närområde: res från Ullervads kyrka mot Bengtstorp. Knappt en kilometer innan gården Södra Lövåsen finner den noggranne en sådan sten på höger sida om vägen, några meter in i terrängen, väl synlig men endast en halvmeter hög. En pil är inristad och ett nummer; vilket? Sänd Ditt svar efter utflykten till b.christer@telia.com ! Betänk bara att dessa stenar är skyddade fornminnen, vilka berättar om våra förfäders pliktfyllda och slitsamma liv. Känn också hur slät och fin väg vi oftast har att befara i våra dagar, inte sant?

Christer Bengtsson   Ordförande MSF

                           PROGRAM FÖR HÖSTEN 2022

Nu fortsätter vi våra aktiviteter igen! Dock med respekt för smittspridningen. Hälsa och liv går först; skulle läget förvärras flyttas programpunkter fram i tiden. Vi förutsätter att Du som deltar är fullvaccinerad, symtomfri samt håller avstånd till andra.

Medlemsmöte onsdag 24 augusti kl 18.00

Föredrag i Kronstrandsrummet av Cecilia Löfgren Arkiv Digital. Samverkan Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening. Anmälan till Kristina Albinsson 0730 548 379 p g a begränsat antal sittplatser. Välkomna!

Bussresa lördag den 3 september

Resa till Stråssa, Lindesberg. Se separat inbjudan. Obs! kort anmälningstid! Välkomna!

Temakväll: övning läsa äldre handstil onsdag 2022-10-05

Kronstrandsrummet kl 18.00, Christer Bengtsson. Medtag gärna egna exempel! Välkomna!

Bilutflykt till Binneberg m.m. lördag 2022-09-17

Resa i egna bilar till Binnebergs tingshus, Logården Odensåker m.m. Se separat inbjudan! Välkomna!

Lördag 2022-10-15

Fest på Snapen, menad att fira pandemins reträtt. Musikunderhållning, god mat m.m. Se separat inbjudan! Välkomna!

Medlemsmöte 2022-10-19 kl 18.00

Föredrag i Kronstrandsrummet av vår medlem Kristina Albinsson, tema: hennes bok ”Syskonband” baserad på fynd av äldre brev. Kaffe och fralla 30 kr. Välkomna!

Lördag 2022-11-12 Arkivens dag stadsbiblioteket

Program kommer senare på våra medier och i tidningen.

Temakväll: hur gör jag nu? Onsdag 2022-11-16 kl 18.00

Kronstrandsrummet, Christer Bengtsson ger tips. Medtag gärna egna släktforskningsproblem. Välkomna!

Medlemsavgift

Medlemsavgiften för 2022 är 150 kr för enskild medlem och 200 kr för två medlemmar på samma adress. Vårt bankgiro 445–3007. Ange namn, adress, telefonnummer och mailadress.

Föreningsnytt

Forskarhjälpen startar torsdagar kl 10 – 12. 15/9, 29/9, 13/10, 27/10, 10/11 och 24/11. Onsdagar kl 16 – 18, 2/11,16/11 och 30/11.

Välkomna!

Förenings hemsida: www.msfmariestad.se

Varmt välkomna att ta del av höstens aktiviteter hos Mariestadsbygdens Släktforskareförening. Tag gärna med andra som är intresserade av vår verksamhet                                                          

Styrelsen MSF

Medlemsmöte

               Den 19 oktober samlades de intresserade åhörarna i Kronstrandsrummet på biblioteket där föreläsare Kristina Albinsson berättar om hur och varför hon började skriva en bok om sin släkt, ”Syskonband.” Sedan 15-års åldern har hon varit intresserad av släkten och dess historia.

               Efter ett arvskifte kom föräldrarna hem med en gammal trälåda med brev, bl a ett brev från 1902. Det fanns även en dagbok från 1890 och kassaböcker. I och med att läsa i de olika böckerna lärde hon sig förstå släktens status och hur människorna hade det och hur de levde. Det fanns även ett kassettband i släkten där mamman spelat in i smyg när fadern läser upp brev. Att få höra en röst och inte bara läsa i skrifter var en upplevelse.

                Hon har precis kommit ut med en fortsättning av släkten, ”Det tjugofemte barnet.” Denna bok handlar om släkten från 1700-talet. Kristina berättar om alla barnen, vad de utbildade sig till samt strapatser under deras liv.

                Mycket intressant föreläsning och livsöden och böckerna är läsvärda för den som tycker om historik och släkthistoria.

Eva Ekman sekreterare i MSF

- En resa genom Sveriges historia genom att följa släktens vindlande familjetrådar.

På Arkivensdag lördagen den 12 november 2022 gästade Ingela Kärf biblioteket i Mariestad.                         Ingela berättade om sin släktforskning och om hur hon gått till väga. Den vindlande tråden från familj till familj, från nutid till att hamna ända ner till Harald Blåtand, mitten av 900-talet.                 En fantastisk resa med ord och många bilder. Från det enkla livet där sex av elva barn dog i en familj till många kända personer, adelssläkter och kungar florerade. Familjerna och släktingarna har flyttat runt till många olika platser i Mellansverige.                                                                   En bra, spännande och intessant släktforskning.

Eva Ekman sekreterare i MSF