msfmariestad.se

Du är varmt välkommen att delta i vårens evenemang, medlem som icke medlem Se mer info nedan.

Önskar Dig nu en verkligt skön sommar, en härlig Midsommar och mycket tid att ladda batterierna. Vi ses åter i höst, Christer

Nytt program kommer snart inför hösten 2025 Mariestadsbygdens Släktforskareförening

Årsmöte torsdag 20 mars kl. 18.00 Pingstkyrkan, Arken.

(Madlyckevägen 1A, ingång baksidan.)

Sedvanliga årsmötesförhandlingar med val. Föredrag av Anders

Herou, ordförande Sällskapet Vallonättlingar; ”Vallon-

invandringen till Sverige på 1600-talet”.

Smörgåstårtor, kaffeservering. Hjärtligt välkomna!

Temakväll onsdag 19 februari kl. 18.00 Kronstrandsrummet.

”Minoriteter gammalt tillbaks i Sverige; levnadsvillkor, likhet

inför lag och samhälle?” Med och av Christer Bengtsson.

Släktforskarrummet öppet efteråt, kaffeservering, mingel.

Hjärtligt välkomna!

Öppet hus lördag 22 mars kl. 10-14, stadsbiblioteket.

Christer Bengtsson; ”Fader, moder okänd. De traditionella

källorna till insikt. Glömmer vi dem nu …?” Släktforskarrummet

bemannat 11–14, Västgötasamlingen och Bildarkivet likaså.

Hjärtligt välkomna!

Medlemsmöte tisdag 1 april kl. 17.00 Kronstrandsrummet.

Föredrag av Ann-Charlotte Laudon-Tegerhult, Lindesberg; ”Drängar,

pigor och hembiträden; vart tog de vägen?” Kaffeservering, mingel.

Släktforskarrummet bemannat efteråt. Hjärtligt välkomna!

Temakväll måndag 14 april kl. 18.00 Kronstrandsrummet.

Kristina Andersson, Lidköping; ”Föreningen DIS, programmet Disgen,

Disbyt.” Kaffeservering, mingel. Släktforskarrummet bemannat efteråt.

Hjärtligt välkomna!

Bussresa lördag 10 maj.

Först till Stampens kvarn, Alingsås, därefter Äskhults by, Fjärås.

Slutligen till förläggargårdarna i Mark. Följ med MSF på en verkligt

trevlig och intressant utflykt i sköna maj månad, missa inte det! Du kan anmäla dig nu.

Medlemsavgift

Medlemsavgiften för 2025 är 150 kr för enskild medlem och 200 kr

för två medlemmar på samma adress. Vårt bankgiro 445–3007.

Föreningsnytt

Forskarhjälpen startar onsdagen kl. 17-19; 5/2, 19/2, 5/3, 19/3, 16/4, 14/5. Torsdagen kl. 10-12, 13/2, 27/2, 13/3, 27/3, 10/4, 24/4, 8/5.

Ej helgdagar. Varmt Välkomna!

Förenings hemsida:www.msfmariestad.se

Föreningens facebooksida:

Mariestadsbygdens Släktforskareförening

Varmt välkomna att ta del av vår aktivitet hos
Mariestadsbygdens Släktforskareförening.

Tag gärna med någon som är intresserade av vår trevliga verksamhet!

Styrelsen MSF

Vi kommer vara med på Seniormässan i höst

Välkommen att besöka oss

Strövtåg i Mariestads åldriga stadskärna!

En av de senaste, sköna försommarkvällarna företog jag en vandring i hamnområdet och slogs återigen av den skönhet vår plats på jorden äger. Ger vi oss bara tid att släppa vardagens stress och måsten, jakten efter vad det vara månde, finner vi kanske vad som viktigt är i våra korta jordeliv. Sjön, naturen och dess fågelliv finns där utanför knuten, redo att begrundas och avnjutas. Förser man sig sedan, som jag denna aftonen med en härlig glass i bodarna, blir det väl inte sämre precis …

Sommartid ligger vår, MSFs verksamhet förvisso synbarligen på sparlåga, om än min mail alltid är öppen för frågor och rådgivning. Några månaders ”rast” ger styrelsen välbehövlig vila, men också tid att finslipa kommande höst. Personligen har jag mina föräldrars hus och trädgård, utöver mitt på Torsö, som ger mig mycket gott arbete. Jag är förvisso en trädgårdstomte och har så vuxit upp. Tycker bl.a. bättre om att klippa gräs på det äldre sättet än att överlåta detta till en robot. Jag är en utpräglad sommarmänniska, men erkänner villigt att varje årstid har sitt berättigande och ser med viss oro hur dessa cykler verkar rubbas allt mera. I våras blommade mina stora prydnadskörsbär överdådigt hemma, tidigt och fulla med flera arter humlor, men bara två synliga bin … Dock, till min glädje, hämtade de runt 200 kompisar de kommande dagarna! Det finns hopp tror jag.

Från hamnen, den där kvällen, styrde jag kosan upp till vår fantastiska ”Gamla stan”, mera precis till Näset och Kyrkogatans början (eller slut?). Eftersom jag hade glädjen att lära känna Greta Pettersson född Wickgren, ”Greta på Näset” genom min gamle morfar, gick mina första tankar till henne och Café Näset, som hon drev framgångsrikt med maken i många år. En fantastisk, gladlynt dam med mycket humor i bagaget. Kyrkogatan är med sina dryga 560 meter den längsta i äldre stadskärnan och rymmer enormt mycket historia i dess många byggnader. Främst skall nämnas vår vackra Domkyrka, färdigställd år 1625, omgiven av stadens äldsta kyrkogård med likkällare bevarad. Ehuru eldhärjad flera gånger står den fortfarande där, uppförd av tunga stenar från Kinnekulle, visande, som en enorm fyrbåk, vägen in till hamnen för alla sjöfarande; vårt verkliga landmärke.

Från denna ända av gatan, med de fantastiska åldriga Arons Hus, Stötatomten, förra realskolan, Mariestad första lasarett, kvarteret Katten där första brandstationen var belägen, riktar jag raskt stegen fram emot Esplanaden och Gamla torget, där Kyrkogatan börjar (slutar?). Orsaken bränner i min ficka; en bild, ett foto från mitten av 1900-talet. Detsamma återges ovan. Jag placerar mig där jag tror att fotografen stod en gång, kanske sent 1940-tal eller tidigare. Således stående nära korsningen med Komministergatan slås jag av hur lite som förändrats. Borgarhuset till höger i bild är sig mycket likt, fastigheten mitt emot har förlorat sin skylt. Byggt under 1800-talets första hälft hade det senare en s.k. frontespis, vilken under år 1999 varsamt återställts. Fastigheten har inrymt Bohlanderska flickpensionen och senare Sandstedts Speceriaffär. På innergården finns saltbod, oljebod samt stall från forna tider.

Närmast kyrkan skymtar jag läroverket och katedralskolan, uppförd 1785 med rektorsbostad på övervåningen. Verksamheten bedrevs till 1854, då det nya läroverket stod klart. Idag och sedan dess privatbostad, granne med numera nedlagda Bergs Hotell och mitt emot Höglunds Resanderum, även det historia. Jag tar några steg, byter sida och betraktar nu Mannerheimska huset, ett bostadshus från 1700-talet. Byggnaden upplät lokal åt Mariestads Sparbank åren 1863-1867 och inrymde stadens telegraf 1889-1899. Dock tror jag att Mariestadsborna i högre åldrar mest förknippar huset med Selma Gustafssons bageri under förra århundradet.

Slutligen går jag fram till Gamla torgets hörnhus i nordost; Bertha Petterssons hus, uppfört av handelsmannen Göran Northman under 1820-talet. Byggnaden var redan från början i två våningar och skall ha varit mötesplats för stadens florerande borgerskap. Huset överlevde stadsbranden 1895 och är byggnadsminne. Äldre Mariestadsbor (min far- och morfäldrageneration) mindes dock främst just Bertha Pettersson och den bosättningsaffär hon drev här. En historia i släkten var då min farmors mor Frida sänt maken John Eric Rydbjer med bud om inköp av papiljotter. John, en vänlig skräddare, drogs dock med en hörselnedsättning sedan barnaåren och bad att få köpa ”perkalotter”. Efter visst överläggande kom han faktiskt ändå hem med det önskade …

Sist slår jag mig ned på Torget och beundrar statyn av Unica-arbetaren, ”K-forsaren”, som hoppar på sin cykel på väg till eller ifrån jobbet. I mitt tycke ett av stadens förnämligaste konstverk, givet att min släkt arbetat på ”Bruket” sedan 1885, då min morfars farfar skrev på för anställningen, samtidigt med två andra karlar. Själv gjorde jag fem somrar på Katrinefors under skoltiden, fast anställd den sista, innan jag började i skogsbruket, följt av till dags dato drygt 37 år på nuvarande DS-Smith. Tiden går och vi/jag har följt med i vad som känns alltmer som en stressfylld tillvaro. Mycket har blivit enklare och bättre; det värsta kroppsslitet har minskat. Ändå känner jag ett ökande behov av att stundtals och återkommande kliva åt sidan en stund, begrundande, avkopplande. Kyrkogatan har till stor del samma utseende som under min uppväxt; här står tiden ganska stilla, om än det säkert pulserar av liv bakom fasaderna. Kanske väljer jag mitt nästa boende en gång just utmed dessa trottoarer, en gång då jag är mogen att lämna det sköna Torsö …

Önskar Dig nu en verkligt skön sommar, en härlig Midsommar och mycket tid att ladda batterierna. Vi ses åter i höst,

Christer Bengtsson

Ordförande Mariestadsbygdens Släktforskareförening, MSF!

Vårens Bussutflykt med Mariestadsbygdens släktforskareförening

Lördagen den 10 maj 2025 begav sig föreningen ut på bussresa i sydväst; en dag då solen sken och naturen stod i sin vackraste skrud.

Första uppehållet blev i Alingsås, på Stampens kvarn. Här vid ån byggde Jonas Alströmer en klädesstamp 1727, men så småningom blev det istället en traditionell spannmålskvarn.

Medan vi intog vårt förmiddagsfika, fick vi veta en del om platsen och verksamheten förr och nu. Man imponeras av kunskapen och yrkesskickligheten som krävdes för att driva en kvarn. Numera är Stampens kvarn ett kulturcentrum med bland annat konstutställningar och konsthantverk på somrarna.

Därefter styrde vi kosan söderut till Fjäråstrakten. Vi besökte där Äskhults by, en genuin 1800-talsby med anor från 1600-talet, mycket naturskönt beläget.

Den grå lilla byn ligger samlad på en höjd. De fyra gårdarna behövde inte flyttas vid skiftesreformerna, eftersom man utan problem kunde dela upp ägorna i fyra likvärdiga delar.

Efter en utmärkt guidning utfodrades alla trettiofyra resenärerna med god soppa i caféet som är inrymt i en av de gamla gårdarna.

Sjuhäradsbygden, närmare bestämt Marks härad, blev nästa mål på resan, när vi styrde norrut på riksväg 41. Här finns textilindustrins vagga, och det blev kring detta vårt besök kretsade. Centralorten i kommunen Mark består av de tre samhällena Skene, Kinna och Örby, där Kinna är störst. En mängd textilindustrier har präglat trakten och gör till viss del ännu. Ett av de företag som fortfarande producerar på hemmaplan är t.ex. Ludvig Svensson AB.

Hults gård, strax utanför Kinna, är en s.k. förläggaregård där ägarna numera framgångsrikt driver ett bed and breakfast. I den vackra miljön blev vi serverade eftermiddagskaffe och fick ett informativt och mycket intressant föredrag av Leif-Åke Åkesson, medlem i föreningen Förläggargårdar i Sjuhärad.

Det var i Sjuhäradsbygden, och främst i Mark, som den unika textila förläggarverksamheten fanns. En förläggare i det här sammanhanget, var en driftig bonde som på 1800-talet köpte in bomullsgarn i Göteborg. Han lät sedan väverskor ute i bygden väva tyger på hemmaplan, i sin torpstuga. Den störste av dem alla, Sven Andersson på Kinna Sanden, lär i mitten av 1800-talet ha haft uppåt tvåtusen väverskor som mest.

Förläggarna blev inte sällan mycket förmögna och uppförde herrgårdsliknande mangårdsbyggnader. Många av dessa är bevarade och utgör ett karakteristiskt drag för Mark. Kommande generationer lät kreativitet och pengar arbeta vidare vilket framför allt till ledde utvecklingen av textilindustrin, men också av annan industri som kom att få stor betydelse för Sverige. Bland många andra hittar man här överraskande nog företag som SKF och Volvo.

Sista anhalten på vår resa blev ett stopp i Fritsla, den ort i Mark som har flest förläggaregårdar. Via den vackra Ätradalen tog vi oss sedan tillbaka hem till Skaraborg.

Kristina Albinsson

Mariestads Stadsbibliotek

Är du intresserad av släktforskning?

Mariestadsbygdens släktforskareförening finns för dig.

Kunnig personal i släktforskarrummet de dagar forskarhjälpen finns på plats.

Mariestads bildarkiv och Västgötasamlingen.

Välkommen!

För frågor

om medlemskap, adressändring, byte av e-mail adress, så kan du kontakta MSF:s kassör och medlemsansvarige Peter Aronsson på email adressen;

kassor.msf@gmail.com

Sidan senast uppdaterad den 2025-06-11

Webmaster

Gunnar Ekman

eg.ekman@telia.com

Mariestadsbygdens släktforskareförening

har en sida på facebook

Gå in på Mariestadsbygdens Släktforskareförenings Facebooksida.

Du som är intresserad av släktforskning i Mariestad med omnejd är välkommen.

"Här använder vi en god ton till varandra. Inlägg och kommentarer som rör politik, religion och reklam och sådant som inte har med släktforskning att göra är ej tillåtet och tas bort om sådant skrivs.”

Peter Aronsson och Helena Sillerström

Välkommen!

Resebrev

En strålande vacker vårdag i maj for 33 glada medlemmar i Mariestadsbygdens Släktforskareförening på sedvanlig bilutflykt. Resvägen var kort denna gång; inledande endast till Bergatorps Hembygdsgård, vackert belägen invid vägen till Torsö. Här mötte medlemmar i Hassle Hembygdsförening upp, välkomsthälsade, serverade välsmakande kaffe med dopp och berättade initierat om gårdens historia, inte minst under släkten Löfvenskiölds tid. Arkitekt Charles-Emil Löfvenskiöld torde vara mången bekant genom införandet av den så kallade ”snickarglädjen” på lantmannabyggnader. Genom sitt testamente till pastoratet efter dennes död kom därtill en flick- och husmodersskola att ha sin verksamhet, åren 1899-1951, på Bergatorp. Även tegelbruket vid Hassle-Säby samt nämnda herrgårds historia relaterades, innan bilkaravanen rullade vidare i strålande solsken.

Nästa stopp blev så Berga kyrka, vars historia berättades inlevelsefullt av kunniga guider. Såväl kyrkans yttre som inre besågs med en tillhörande kyrkogårdsvandring. Adliga ätten Posses nära relation med kyrkan har inneburit ett kraftigt upphöjt, sällan skådat korgolv, under vilket släktens medlemmar har sin sista vila. Med ursprunget kanske i 1200-talet, troligen 1100-talet, har nuvarande kyrkobyggnad sitt utseende från om- och tillbyggnader under 1600- samt 1700-talen. Genom tiderna har många vallfärdat till denna plats för tillbedjan i dess egenskap av offerkyrka, under medeltiden lämpligt belägen nära pilgrimsleden till Nidaros.

Slutligen gick färden till naturreservatet Hästhagen i Sundsmarken, vackert beklätt med en matta av vårblommor, främst vitsippor. Reservatet inrättades så sent som 1981 för att värna en rar flora med såväl många slag av lövträd samt en rik markvegetation. Promenaden längs dess huvudstråk gav sällskapet motion och en god aptit inför det avslutande besöket på Brygghusets restaurang invid Torsöbron. Envar som detta läser; minns att Din hembygd erbjuder mycket att upptäcka och njuta av, välkommen ut i sommaren!

Christer Bengtsson 4 maj 2024 Mariestadsbygdens Släktforskareförening MSF

Temakväll

Den 17 april inbjöd släktforskarföreningen till temakväll på bibliotekets Kronstrandsrum under rubriken ”Häxprocessernas hemska tid och dess överlevande dokument”. Ordförande Christer Bengtsson som höll föredraget, gav inledningsvis en historisk bakgrund till det som i Sverige kulminerade i de grymma förföljelserna under åren 1667 till 1676.

Förföljelse av de religiöst oliktänkande kan spåras ända till romartidens rädsla för magiker och liknande, via den katolska inkvisitionen och senare reformationen, då människor med avvikande uppfattningar avrättades. Han framhöll skriften "Häxhammaren från inkvisitionstiden" som ett betydelsefullt instrument vid häxjakt. Skriften gavs ut ända till 1660-talet.

Startskottet till häxprocesserna i Sverige blev Gertrud Svensdotters vittnesmål i Älvdalen. Gertrud, som själv blivit anklagad för häxeri, angav under press flera andra kvinnor, bland andra pigan Märet Jonsdotter. Märet blev det första offret, och året var 1667.

En nationell Trolldomskommission tillsattes året efter, för att man skulle kunna ha en övergripande kontroll över häxverksamheten i riket. Hysterin spred sig över landet, bland annat ut till södra Norrlands kust och till Stockholm.

Bengtsson tog upp fenomenet barnvittnen, då man till exempel kunde låta pojkar stå vid kyrkporten om söndagarna och peka ut de kvinnor som var häxor. Några dystra nedslag under dessa år är massavrättningen i Mora 1670 då tjugotvå personer avrättades, samt den värsta händelsen, avrättningen år 1674 på Bålberget i Torsåker i nuvarande Kramfors kommun, då sjuttioen personer miste livet.

Troligen avrättades trehundra personer under häxprocesserna. De allra flesta var kvinnor, men även några var män. De som dömdes blev först halshuggna och därefter brändes deras kroppar. En kvinna brändes dock levande. Det var i Stockholm år 1676 och kvinnans namn var Malin Matsdotter, ”Rumpare-Malin” kallad. Malin blev ett av de sista offren.

Trolldomskommissionen avvecklades 1677, efter elva år, då en stor process i Katarina församling i Stockholm spårat ur, och vittnen blivit belagda med mened. Detta ledde till upplösningen av häxjakt i hela Sverige.

Kristina Albinsson

Reportage från Seniormässan 4 september 2024

Mats, EwaBrith, Peter och Kristina var på plats för att svara på besökarnas frågor.

Det var ett stort intresse för MSFs arrangemanget och en del blev medlemmar i föreningen. Välkommen till oss!

Många samtal om skilda saker som; hur söker man efter sin släkt, var kan man hitta för olika böcker m m.

Demonstrerar i datorn hur man gör när man söker i olika böcker, husförhörslängder m fl böcker. Informerar om släktforskareföreningen och vad vi kan hjälpa till med.

Resebrev

En strålande vacker höstdag for 17 glada medlemmar i Mariestadsbygdens Släktforskareförening, MSF, på sedvanlig bilutflykt. Resmålet denna gång var tusenårsstaden Skara, som sådan tredje äldsta i Sverige efter Sigtuna och Gamla Lödöse. Första anhalt blev, som sig bör, den ståtliga Domkyrkan. Här guidades gruppen av Domkyrkokaplan Judith Fagrell, vilkens berättelse förde åhörarna, med glöd och härlig inlevelse, från biskopsstolens inrättande år 1014 till kyrkorummets utseende idag.

Nästa stopp blev så Veterinärhistoriska museet, inrymt i Petter Hernqvists hem från tidigt 1800-tal. Denne pionjär startade veterinärutbildningen i staden, till stor nytta och framgång för våra tamdjurs hälsa. Hernqvist lät bygga sitt hem på grundvalarna av det medeltida franciskanerkonventet, vars rester grävts fram i källaren. Förutom dessa gråbröder kunde staden ståta med ett dominikanerkonvent (svartbröder) samt tre(!) församlingskyrkor och två borganläggningar; Gälakvist samt Skaraborgen, från olika sekler.

Även maten har sin självklara tid på resorna, varför sällskapet därnäst avnjöt en verkligt god lunch på återöppnade Kråks Värdshus. Slutligen promenerade deltagarna de få stegen upp till Västergötlands Museum, sprängfyllt med artefakter och kunskap om gångna tiders Skaraborg. Somliga gick direkt till museibiografen för att se film om t.ex. utgrävningarna i Varnhem, andra tog sig först till källarens medeltidsutställning. Nöjda med dagen for sedan envar åter till vår egen, vackra stad. Den som nu detta läser; minns att Din hembygd har mycket att upptäcka och njuta av, välkommen till Din historia!

Christer Bengtsson Mariestadsbygdens Släktforskareförening MSF

18 september 2024

Domkyrkokaplan

Judith Fagrell

Sveriges äldsta bok från 1100-talet

Vackra rosettfönster

Sveriges första Veterinärskola

Relikskrin från Jäla

Stadens lungor och öppna ytor.

Sedan århundraden är det väl känt att en stad behöver ytor, fria från bebyggelse. Dessa minskar vår känsla av instängdhet, som annars lätt kan infinna sig. Mariestad är härvid inget undantag och kan ännu erbjuda människor gott om grönområden samt publika torg. I hertig Carls, sedermera kung Carl IX:s, privilegiebrev av den nionde oktober år 1583 kan man läsa följande; ”Til thet fierde haffwe Wij aff nåde och till menige borgeres nytte och gagn i offte;de Mariaestad, samptyckt och efterlatit twå Marchneder om åhret, then förste om Kyndermesse som skal ware allemans Marchnet, then andre på S. Erik Konungs dag, och then skal ware stadzens endskiljde Marchnet såsom then som står på Helige Kors om hösten i Hoffwa. Teslikes Twå torgdagar om weken, nembligen Odenssdagen och Lögerdagen …” etc. Stadens grundare försåg oss alltså med goda möjligheter till köpenskap och utbyte, människor emellan.

Praktiskt måste det till torgytor och andra öppna platser för genomförandet. Kreatursmarknaderna har hållit till ut mot Ekudden från tid till annan, men också på det s.k. Bantorget, vilket dock tillkom ganska sent i stadens historia. Ett torg skall dock ha funnits tidigt och då troligen på den plats där Gamla torget idag återfinnes! Redan på den äldsta bevarade stadsplanen från år 1693, utförd av Sven Broddeson och fastställd av Kung Carl XI, är sagda torg på plats. Orsaken till denna plan var den förödande stadsbranden samma år, vilken lade mest hela bebyggelsen i rykande ruiner. Efter nästa, tillika stora men mera begränsade stadsbrand år 1895, tillkom slutgiltigt Fisktorget i ena ändan av den nya Esplanaden, för dylik handel med sjöns dyrbara gåvor.

Broddessons plan kom att följas och bestå i ca. 150 år. Först 1853 upprättade F.A.W. Hultström en ny i samband med stadens utvidgning åt öster, fastställd av Kung Oscar I år 1854. Det är nu som Nya torget på allvar ser dagens ljus. Hultströms plan ändrades och utökades under åren 1884-1885, men på grund av branden sjätte december 1895, kom delar av dessa förslag ej att genomföras. Istället blev Nya torget en tid utrymme åt de s.k. nödbostäderna, upplåtna åt de många hemlösa efter eldens framfart. Barn föddes i dessa enkla hus, några gick bort i desamma av naturliga orsaker, äktenskap ingicks mellan några av dess boende. Idag återstår några få, utflyttade och ombyggda av dessa byggnader; ett på Sandbäcksvägen, två sammanbyggda vid korsningen Madlyckevägen – Stockholmsvägen.

Runt nya torget har ivrig köpenskap bedrivits i många affärer. Bilden ovan torde vara från 1890-talets första år, innan branden. Huset i fonden står bakom nuvarande glasskiosken i sydvästra hörnet. Goda ögon kan urskilja ”Johanna Hieronymus” affär samt ”Anna Hofgrens Möbelhandel”. Därtill syns husen utmed Österlånggatans sträckning söderut och, inte minst, stadsteaterns välkända siluett i bakgrunden. Torget är belagt med kullersten; den huggna graniten kom senare. En längre tid innehades fastigheten av barberare Johan Henrik Kööp, född i Tyskland 1840 och sedan länge begravd samman med familjen, under den vackra, svarta ängeln på Södra kyrkogården. Kööp hade rak- och frisersalong men drog också ut tänder à en krona stycket! I den senare tillkomna och sammanbyggda grannfastigheten, fanns förutom dennes rörelse P.W. Karströms bokhandel (innan flytten till nuvarande läge), Henrika Andersons Mode samt Richard Lexens Manufaktur och Klädesaffär. Allt där varuhuset Knallen nu är beläget.

Ett besök på Nya torget idag blir på den kvadratiska, huggna gatstenen. I nordvästra hörnet minner året 1957 om stensättarnas möda. Per-Erik Willös skulptur ”Vänerskutan” i kopparplåt och granit från år 1966 dominerar bilden. Klings glasskiosk står ännu kvar. Motsvarande korvkiosken i sydöstra hörnet är dock borta. De otroligt vackra båda husen; Sparbankshuset i väster samt byggmästare A.E. Ahsltröms bostad; Ahlströmska huset i norr, är bedrövligen nedrivna och ersatta med modernare arkitektur .. Österlånggatans sträckning från torget ner till Kungsgatan blev slutligen ändrad till gågata, stensatt år 1995, idag en viktig affärsgata.

Vår stad, som andra städer i världen, har anlagt torg och grönytor till allas nytta och rekreation. Närheten till Vänern och dess stränder, öppna för allmänheten, lockar nya boenden hit. Således är det, enligt undertecknad, av yttersta vikt att dessa ytor får bestå, även till kommande generationers glädje. Vi har verkligen en vacker idyll, med mycket historia, att leva våra liv i. Den skall vi alla värna.

Christer Bengtsson

Ordförande Mariestadsbygdens Släktforskareförening, MSF.

Källor:

Foto: P.A. Eriksén, Skövde - Västergötlands museums bildarkiv.

Mariestad, Minnesskrift utgiven vid firandet av stadens 350-årsjubileum tjugoförsta juni 1933.

Lidköping, från föreningens avdelning Disväst. Ett trettiotal åhörare fick i bibliotekets Kronstrandsrum ta del av hennes sakkunskap kring programmet Disgen. Några i publiken använde sig redan av programmet och fick nu tillfälle att fördjupa sina kunskaper. För andra blev det en intressant genomgång, med nya insikter.

Kristina Andersson redogjorde för alla de möjligheter programmet ger en släktforskare. Bland mycket annat fick publiken veta hur man registrerar orter, livshändelser och levnadsbanor som rör ens anfäder. Hon visade också hur man kan resa i släktens spår via Google Earth, men även att man kan lägga till historiska kartor, samt hur man hanterar länkar och inställningar av olika slag.

Kristina Andersson berättade också att den som är medlem i DIS kan skicka in sitt släktforskningsmaterial till föreningens databas Disbyt, vilket innebär att fler kan ta del av och få hjälp av varandras forskning. Ju fler som skickar in, desto fler träffar blir det naturligtvis för den som söker i Disbyt. Hon visade också publiken exempel på hur man gör en sökning i databasen.

Många i den intresserade publiken tog därefter tillfället i akt att ställa frågor. Efter avslutat föredrag följde fika och mingel, vilket gav möjlighet till erfarenhetsutbyte och kanske även att göra nya bekantskaper.

Kristina Albinsson

Mariestadsbygdens Släktforskareförening, temakväll den 14 april 2025

Många släktforskare använder sig av olika program för att registrera och hålla ordning på sin forskning. Ett av dessa program kallas Disgen, och det är framtaget av föreningen DIS, Datorhjälp i släktforskningen. DIS drivs framför allt av ideella krafter.

Måndag en 14 april besöktes Mariestadsbygdens släktforskareförening av Kristina Andersson,

Länk till information vad som finns i forskarrummet på Mariestads bibliotek