Esplanaden mot stadshotellet år 1905.

                 Alltsedan Sven Broddessons äldsta bevarade stadsplan från 1693, gillad och fastställd av kung Carl XI, är Mariestad under förändring från tid till annan. Flertalet av Gamla stan´s gator löper ännu som de gjort under flera hundra år, men även där har en del hänt. Gamla torget har i stort sett samma utbredning, om än lite naggat i kanten. På Näset har däremot mycket ändrats.

                 År 1853 beslutades om en ny plan, där staden utvidgades mot öster (F.A.W Hultströms stadsplan), varvid Nya torget såg dagens ljus. Stadshotellets välkända siluett (mitt i bild) blev verklighet 1865-66, uppfört av ”Mariestad Hotell Actic Bolag” efter arkitekten F.W Scholanders ritningar. Den för samtiden välkände konstnären G. Arsenius anlitades för dekorationerna. Staden inköpte sedermera byggnaden, ett sant landmärke, år 1875 för 85.000 kr.

                 Två gånger har Mariestad härjats av större, förödande eldsvådor, åren 1693 samt 1895. Natten mellan 5 och 6 december sistnämnda år kom elden lös hos garvaren J.A, Ekberg, nere vid nuvarande Hamngatan. Tidens förmåga att bekämpa branden, svår blåst och senkommen undsättning från närområdet, förödde mycken bebyggelse. Tretton och ett halvt kvarter, 36 tomter, brändes av helt med hundratals hemlösa som följd. Landshövding Cornelius Alexander Sjöcrona utverkade omedelbart 5.000 kr. av civil-departementet till de nödlidande, åt vilka nödbostäder uppfördes i en hast.

                 Branden föranledde många förändringar av stadskärnan och inte minst anläggandet av Esplanaden; en vackert planterad brandgata, vilken skall utgöra hinder för en eventuell ny eldsvådas framfart. Bilden ovan är tagen av fotograf Ludvig Ericson, Skövde, och återfinns på Västergötlands museum. De unga lindarna är idag vuxna, skuggande träd. Det otroligt vackra Sparbanks-huset (till vänster i bild), uppfört 1899-1900, är tyvärr rivet och ersatt med Torghuset. Mariestad kan faktiskt ståta med landets tredje Sparbank i ordningen, invigd 6 december år 1821. Husen till höger i bild finns ännu men har mist en del av sitt ursprungliga utseende samt, gällande det närmaste för betraktaren, byggts på med en våning. Den välkända statyn populärt kallad ”Karl-Erik och Vera” av skulptören Einar Luterkort, invigdes först 1954 och väckte då med de avbildades nakenhet en del uppståndelse. Få skulle reagera nu för tiden.

                 Gatunätet anpassades således till den nya brandgatan, varför två äldre; Postgatan och Torggatan försvann. Rådhusgatan miste därtill mer än hälften av sin längd. På bilden syns den åldriga kullerstensbeläggningen mer än väl; de huggna stenarna kom lite senare, byttes i modern tid mot asfalt, för att göra välkommen ”comeback” på Gamla stan´s gator. Kullerstenarna finns kvar på innergårdar, på Prästgårdsgatan samt just på Gamla torget. Esplanadens vackra gångstråk sträcker sig till denna dag, stolt från Fisktorget till Nya torget. Dock minner denna viktiga, gröna lunga om stadens tragedi den där decembernatten för länge sedan. Må det aldrig någonsin hända igen!

Christer Bengtsson

                                                           Resebrev

        En strålande vacker vårdag i maj for 33 glada medlemmar i Mariestadsbygdens  Släktforskareförening på sedvanlig bilutflykt. Resvägen var kort denna gång; inledande endast till Bergatorps Hembygdsgård, vackert belägen invid vägen till Torsö. Här mötte medlemmar i Hassle Hembygdsförening upp, välkomsthälsade, serverade välsmakande kaffe med dopp och berättade initierat om gårdens historia, inte minst under släkten Löfvenskiölds tid. Arkitekt Charles-Emil Löfvenskiöld torde vara mången bekant genom införandet av den så kallade ”snickarglädjen” på lantmannabyggnader. Genom sitt testamente till pastoratet efter dennes död kom därtill en flick- och husmodersskola att ha sin verksamhet, åren 1899-1951, på Bergatorp. Även tegelbruket vid Hassle-Säby samt nämnda herrgårds historia relaterades, innan bilkaravanen rullade vidare i strålande solsken.

        Nästa stopp blev så Berga kyrka, vars historia berättades inlevelsefullt av kunniga guider. Såväl kyrkans yttre som inre besågs med en tillhörande kyrkogårdsvandring. Adliga ätten Posses nära relation med kyrkan har inneburit ett kraftigt upphöjt, sällan skådat korgolv, under vilket släktens medlemmar har sin sista vila. Med ursprunget kanske i 1200-talet, troligen 1100-talet, har nuvarande kyrkobyggnad sitt utseende från om- och tillbyggnader under 1600- samt 1700-talen. Genom tiderna har många vallfärdat till denna plats för tillbedjan i dess egenskap av offerkyrka, under medeltiden lämpligt belägen nära pilgrimsleden till Nidaros.

        Slutligen gick färden till naturreservatet Hästhagen i Sundsmarken, vackert beklätt med en matta av vårblommor, främst vitsippor. Reservatet inrättades så sent som 1981 för att värna en rar flora med såväl många slag av lövträd samt en rik markvegetation. Promenaden längs dess huvudstråk gav sällskapet motion och en god aptit inför det avslutande besöket på Brygghusets restaurang invid Torsöbron. Envar som detta läser; minns att Din hembygd erbjuder mycket att upptäcka och njuta av, välkommen ut i sommaren!

Christer Bengtsson        4 maj 2024   Mariestadsbygdens Släktforskareförening MSF

Temakväll

          Den 17 april inbjöd släktforskarföreningen till temakväll på bibliotekets Kronstrandsrum under rubriken ”Häxprocessernas hemska tid och dess överlevande dokument”. Ordförande Christer Bengtsson som höll föredraget, gav inledningsvis en historisk bakgrund till det som i Sverige kulminerade i de grymma förföljelserna under åren 1667 till 1676.

          Förföljelse av de religiöst oliktänkande kan spåras ända till romartidens rädsla för magiker och liknande, via den katolska inkvisitionen och senare reformationen, då människor med avvikande uppfattningar avrättades. Han framhöll skriften "Häxhammaren från inkvisitionstiden" som ett betydelsefullt instrument vid häxjakt. Skriften gavs ut ända till 1660-talet.

         Startskottet till häxprocesserna i Sverige blev Gertrud Svensdotters vittnesmål i Älvdalen. Gertrud, som själv blivit anklagad för häxeri, angav under press flera andra kvinnor, bland andra pigan Märet Jonsdotter. Märet blev det första offret, och året var 1667.   

         En nationell Trolldomskommission tillsattes året efter, för att man skulle kunna ha en övergripande kontroll över häxverksamheten i riket. Hysterin spred sig över landet, bland annat ut till södra Norrlands kust och till Stockholm.

         Bengtsson tog upp fenomenet barnvittnen, då man till exempel kunde låta pojkar stå vid kyrkporten om söndagarna och peka ut de kvinnor som var häxor. Några dystra nedslag under dessa år är massavrättningen i Mora 1670 då tjugotvå personer avrättades, samt den värsta händelsen, avrättningen år 1674 på Bålberget i Torsåker i nuvarande Kramfors kommun, då sjuttioen personer miste livet.

         Troligen avrättades trehundra personer under häxprocesserna. De allra flesta var kvinnor, men även några var män. De som dömdes blev först halshuggna och därefter brändes deras kroppar. En kvinna brändes dock levande. Det var i Stockholm år 1676 och kvinnans namn var Malin Matsdotter, ”Rumpare-Malin” kallad. Malin blev ett av de sista offren.

         Trolldomskommissionen avvecklades 1677, efter elva år, då en stor process i Katarina församling i Stockholm spårat ur, och vittnen blivit belagda med mened. Detta ledde till upplösningen av häxjakt i hela Sverige.

Kristina Albinsson

Årsmöte torsdag 20 mars kl. 18.00 Pingstkyrkan, Arken.

(Madlyckevägen 1A, ingång baksidan.)                               

Sedvanliga årsmötesförhandlingar med val. Föredrag av Anders

Herou, ordförande Sällskapet Vallonättlingar; ”Vallon-

invandringen till Sverige på 1600-talet”.

Smörgåstårtor, kaffeservering.        Hjärtligt välkomna!

Temakväll onsdag 19 februari kl. 18.00 Kronstrandsrummet.

”Minoriteter gammalt tillbaks i Sverige; levnadsvillkor, likhet

inför lag och samhälle?”  Med och av Christer Bengtsson.

Släktforskarrummet öppet efteråt, kaffeservering, mingel.

Hjärtligt välkomna!

Öppet hus lördag 22 mars kl. 10-14, stadsbiblioteket.

Christer Bengtsson;  ”Fader, moder okänd. De traditionella

källorna till insikt. Glömmer vi dem nu …?” Släktforskarrummet

bemannat 11–14, Västgötasamlingen och Bildarkivet likaså.

Hjärtligt välkomna!

Medlemsmöte tisdag 1 april kl. 17.00 Kronstrandsrummet.

Föredrag av Ann-Charlotte Laudon-Tegerhult, Lindesberg; ”Drängar,

pigor och hembiträden; vart tog de vägen?” Kaffeservering, mingel.

Släktforskarrummet bemannat efteråt.       Hjärtligt välkomna!

Temakväll måndag 14 april kl. 18.00 Kronstrandsrummet.

Kristina Andersson, Lidköping; ”Föreningen DIS, programmet Disgen,

Disbyt.” Kaffeservering, mingel. Släktforskarrummet bemannat efteråt.

Hjärtligt välkomna!

Bussresa lördag 10 maj.

Först till Stampens kvarn, Alingsås, därefter Äskhults by, Fjärås.

Slutligen till förläggargårdarna i Mark. Följ med MSF på en verkligt

trevlig och intressant utflykt i sköna maj månad, missa inte det! Du kan anmäla dig nu.

Medlemsavgift

Medlemsavgiften för 2025 är 150 kr för enskild medlem och 200 kr

för två medlemmar på samma adress. Vårt bankgiro 445–3007.

Föreningsnytt

Forskarhjälpen startar onsdagen kl. 17-19; 5/2, 19/2,  5/3, 19/3, 16/4, 14/5. Torsdagen  kl. 10-12, 13/2, 27/2, 13/3, 27/3, 10/4, 24/4, 8/5.

Ej helgdagar.                           Varmt Välkomna!                   

Förenings hemsida:www.msfmariestad.se

Föreningens facebooksida:

Mariestadsbygdens Släktforskareförening

Varmt välkomna att ta del av vårens aktiviteter hos
Mariestadsbygdens Släktforskareförening.

Tag gärna med någon som är intresserade av vår trevliga verksamhet!                                             

                                               Styrelsen MSF 

Reportage från Seniormässan 4 september 2024

Mats, EwaBrith, Peter och Kristina var på plats för att svara på besökarnas frågor.

Det var ett stort intresse för MSFs arrangemanget och en del blev medlemmar i föreningen. Välkommen till oss!

Många samtal om skilda saker som; hur söker man efter sin släkt, var kan man hitta för olika böcker m m.

Demonstrerar i datorn hur man gör när man söker i olika böcker, husförhörslängder m fl böcker. Informerar om släktforskareföreningen   och vad vi kan hjälpa till med.

Resebrev

                      En strålande vacker höstdag for 17 glada medlemmar i Mariestadsbygdens Släktforskareförening, MSF, på sedvanlig bilutflykt. Resmålet denna gång var tusenårsstaden Skara, som sådan tredje äldsta i Sverige efter Sigtuna och Gamla Lödöse. Första anhalt blev, som sig bör, den ståtliga Domkyrkan. Här guidades gruppen av Domkyrkokaplan Judith Fagrell, vilkens berättelse förde åhörarna, med glöd och härlig inlevelse, från biskopsstolens inrättande år 1014 till kyrkorummets utseende idag.

                      Nästa stopp blev så Veterinärhistoriska museet, inrymt i Petter Hernqvists hem från tidigt 1800-tal. Denne pionjär startade veterinärutbildningen i staden, till stor nytta och framgång för våra tamdjurs hälsa. Hernqvist lät bygga sitt hem på grundvalarna av det medeltida franciskanerkonventet, vars rester grävts fram i källaren. Förutom dessa gråbröder kunde staden ståta med ett dominikanerkonvent (svartbröder) samt tre(!) församlingskyrkor och två borganläggningar; Gälakvist samt Skaraborgen, från olika sekler.

                      Även maten har sin självklara tid på resorna, varför sällskapet därnäst avnjöt en verkligt god lunch på återöppnade Kråks Värdshus. Slutligen promenerade deltagarna de få stegen upp till Västergötlands Museum, sprängfyllt med artefakter och kunskap om gångna tiders Skaraborg. Somliga gick direkt till museibiografen för att se film om t.ex. utgrävningarna i Varnhem, andra tog sig först till källarens medeltidsutställning. Nöjda med dagen for sedan envar åter till vår egen, vackra stad. Den som nu detta läser; minns att Din hembygd har mycket att upptäcka och njuta av, välkommen till Din historia!

Christer Bengtsson        Mariestadsbygdens Släktforskareförening MSF

18 september 2024

Stadens lungor och öppna ytor.

Sedan århundraden är det väl känt att en stad behöver ytor, fria från bebyggelse. Dessa minskar vår känsla av instängdhet, som annars lätt kan infinna sig. Mariestad är härvid inget undantag och kan ännu erbjuda människor gott om grönområden samt publika torg. I hertig Carls, sedermera kung Carl IX:s, privilegiebrev av den nionde oktober år 1583 kan man läsa följande; ”Til thet fierde haffwe Wij aff nåde och till menige borgeres nytte och gagn i offte;de Mariaestad, samptyckt och efterlatit twå Marchneder om åhret, then förste om Kyndermesse som skal ware allemans Marchnet, then andre på S. Erik Konungs dag, och then skal ware stadzens endskiljde Marchnet såsom then som står på Helige Kors om hösten i Hoffwa. Teslikes Twå torgdagar om weken, nembligen Odenssdagen och Lögerdagen …” etc. Stadens grundare försåg oss alltså med goda möjligheter till köpenskap och utbyte, människor emellan.

Praktiskt måste det till torgytor och andra öppna platser för genomförandet. Kreatursmarknaderna har hållit till ut mot Ekudden från tid till annan, men också på det s.k. Bantorget, vilket dock tillkom ganska sent i stadens historia. Ett torg skall dock ha funnits tidigt och då troligen på den plats där Gamla torget idag återfinnes! Redan på den äldsta bevarade stadsplanen från år 1693, utförd av Sven Broddeson och fastställd av Kung Carl XI, är sagda torg på plats. Orsaken till denna plan var den förödande stadsbranden samma år, vilken lade mest hela bebyggelsen i rykande ruiner. Efter nästa, tillika stora men mera begränsade stadsbrand år 1895, tillkom slutgiltigt Fisktorget i ena ändan av den nya Esplanaden, för dylik handel med sjöns dyrbara gåvor.

Broddessons plan kom att följas och bestå i ca. 150 år. Först 1853 upprättade F.A.W. Hultström en ny i samband med stadens utvidgning åt öster, fastställd av Kung Oscar I år 1854. Det är nu som Nya torget på allvar ser dagens ljus. Hultströms plan ändrades och utökades under åren 1884-1885, men på grund av branden sjätte december 1895, kom delar av dessa förslag ej att genomföras. Istället blev Nya torget en tid utrymme åt de s.k. nödbostäderna, upplåtna åt de många hemlösa efter eldens framfart. Barn föddes i dessa enkla hus, några gick bort i desamma av naturliga orsaker, äktenskap ingicks mellan några av dess boende. Idag återstår några få, utflyttade och ombyggda av dessa byggnader; ett på Sandbäcksvägen, två sammanbyggda vid korsningen Madlyckevägen – Stockholmsvägen.

Runt nya torget har ivrig köpenskap bedrivits i många affärer. Bilden ovan torde vara från 1890-talets första år, innan branden. Huset i fonden står bakom nuvarande glasskiosken i sydvästra hörnet. Goda ögon kan urskilja ”Johanna Hieronymus” affär samt ”Anna Hofgrens Möbelhandel”. Därtill syns husen utmed Österlånggatans sträckning söderut och, inte minst, stadsteaterns välkända siluett i bakgrunden. Torget är belagt med kullersten; den huggna graniten kom senare. En längre tid innehades fastigheten av barberare Johan Henrik Kööp, född i Tyskland 1840 och sedan länge begravd samman med familjen, under den vackra, svarta ängeln på Södra kyrkogården. Kööp hade rak- och frisersalong men drog också ut tänder à en krona stycket! I den senare tillkomna och sammanbyggda grannfastigheten, fanns förutom dennes rörelse P.W. Karströms bokhandel (innan flytten till nuvarande läge), Henrika Andersons Mode samt Richard Lexens Manufaktur och Klädesaffär. Allt där varuhuset Knallen nu är beläget.

Ett besök på Nya torget idag blir på den kvadratiska, huggna gatstenen. I nordvästra hörnet minner året 1957 om stensättarnas möda. Per-Erik Willös skulptur ”Vänerskutan” i kopparplåt och granit från år 1966 dominerar bilden. Klings glasskiosk står ännu kvar. Motsvarande korvkiosken i sydöstra hörnet är dock borta. De otroligt vackra båda husen; Sparbankshuset i väster samt byggmästare A.E. Ahsltröms bostad; Ahlströmska huset i norr, är bedrövligen nedrivna och ersatta med modernare arkitektur .. Österlånggatans sträckning från torget ner till Kungsgatan blev slutligen ändrad till gågata, stensatt år 1995, idag en viktig affärsgata.

Vår stad, som andra städer i världen, har anlagt torg och grönytor till allas nytta och rekreation. Närheten till Vänern och dess stränder, öppna för allmänheten, lockar nya boenden hit. Således är det, enligt undertecknad, av yttersta vikt att dessa ytor får bestå, även till kommande generationers glädje. Vi har verkligen en vacker idyll, med mycket historia, att leva våra liv i. Den skall vi alla värna.

Christer Bengtsson

Ordförande Mariestadsbygdens Släktforskareförening, MSF.

Källor:

Foto: P.A. Eriksén, Skövde - Västergötlands museums bildarkiv.

Mariestad, Minnesskrift utgiven vid firandet av stadens 350-årsjubileum tjugoförsta juni 1933.

Lidköping, från föreningens avdelning Disväst. Ett trettiotal åhörare fick i bibliotekets Kronstrandsrum ta del av hennes sakkunskap kring programmet Disgen. Några i publiken använde sig redan av programmet och fick nu tillfälle att fördjupa sina kunskaper. För andra blev det en intressant genomgång, med nya insikter.

Kristina Andersson redogjorde för alla de möjligheter programmet ger en släktforskare. Bland mycket annat fick publiken veta hur man registrerar orter, livshändelser och levnadsbanor som rör ens anfäder. Hon visade också hur man kan resa i släktens spår via Google Earth, men även att man kan lägga till historiska kartor, samt hur man hanterar länkar och inställningar av olika slag.

Kristina Andersson berättade också att den som är medlem i DIS kan skicka in sitt släktforskningsmaterial till föreningens databas Disbyt, vilket innebär att fler kan ta del av och få hjälp av varandras forskning. Ju fler som skickar in, desto fler träffar blir det naturligtvis för den som söker i Disbyt. Hon visade också publiken exempel på hur man gör en sökning i databasen.

Många i den intresserade publiken tog därefter tillfället i akt att ställa frågor. Efter avslutat föredrag följde fika och mingel, vilket gav möjlighet till erfarenhetsutbyte och kanske även att göra nya bekantskaper.

                                                        Kristina Albinsson

Mariestadsbygdens Släktforskareförening, temakväll den 14 april 2025

Många släktforskare använder sig av olika program för att registrera och hålla ordning på sin forskning. Ett av dessa program kallas Disgen, och det är framtaget av föreningen DIS, Datorhjälp i släktforskningen. DIS drivs framför allt av ideella krafter. 

Måndag en 14 april besöktes Mariestadsbygdens släktforskareförening av Kristina Andersson,

Vårens Bussutflykt med                                                                                                              Mariestadsbygdens släktforskareförening

      Lördagen den 10 maj 2025 begav sig föreningen ut på bussresa i sydväst; en dag då solen sken och naturen stod i sin vackraste skrud.

          Första uppehållet blev i Alingsås, på Stampens kvarn. Här vid ån byggde Jonas Alströmer en klädesstamp 1727, men så småningom blev det istället en traditionell spannmålskvarn.

      Medan vi intog vårt förmiddagsfika, fick vi veta en del om platsen och verksamheten förr och nu. Man imponeras av kunskapen och yrkesskickligheten som krävdes för att driva en kvarn. Numera är Stampens kvarn ett kulturcentrum med bland annat konstutställningar och konsthantverk på somrarna.

      Därefter styrde vi kosan söderut till Fjäråstrakten. Vi besökte där Äskhults by, en genuin 1800-talsby med anor från 1600-talet, mycket naturskönt beläget.

      Den grå lilla byn ligger samlad på en höjd. De fyra gårdarna behövde inte flyttas vid skiftesreformerna, eftersom man utan problem kunde dela upp ägorna i fyra likvärdiga delar.

       Efter en utmärkt guidning utfodrades alla trettiofyra resenärerna med god soppa i caféet som är inrymt i en av de gamla gårdarna.

       Sjuhäradsbygden, närmare bestämt Marks härad, blev nästa mål på resan, när vi styrde norrut på riksväg 41. Här finns textilindustrins vagga, och det blev kring detta vårt besök kretsade. Centralorten i kommunen Mark består av de tre samhällena Skene, Kinna och Örby, där Kinna är störst. En mängd textilindustrier har präglat trakten och gör till viss del ännu. Ett av de företag som fortfarande producerar på hemmaplan är t.ex. Ludvig Svensson AB.

      Hults gård, strax utanför Kinna, är en s.k. förläggaregård där ägarna numera framgångsrikt driver ett bed and breakfast. I den vackra miljön blev vi serverade eftermiddagskaffe och fick ett informativt och mycket intressant föredrag av Leif-Åke Åkesson, medlem i föreningen Förläggargårdar i Sjuhärad.

Det var i Sjuhäradsbygden, och främst i Mark, som den unika textila förläggarverksamheten fanns. En förläggare i det här sammanhanget, var en driftig bonde som på 1800-talet köpte in bomullsgarn i Göteborg. Han lät sedan väverskor ute i bygden väva tyger på hemmaplan, i sin torpstuga. Den störste av dem alla, Sven Andersson på Kinna Sanden, lär i mitten av 1800-talet ha haft uppåt tvåtusen väverskor som mest.

      Förläggarna blev inte sällan mycket förmögna och uppförde herrgårdsliknande mangårdsbyggnader. Många av dessa är bevarade och utgör ett karakteristiskt drag för Mark. Kommande generationer lät kreativitet och pengar arbeta vidare vilket framför allt till ledde utvecklingen av textilindustrin, men också av annan industri som kom att få stor betydelse för Sverige. Bland många andra hittar man här överraskande nog företag som SKF och Volvo.

      Sista anhalten på vår resa blev ett stopp i Fritsla, den ort i Mark som har flest förläggaregårdar. Via den vackra Ätradalen tog vi oss sedan tillbaka hem till Skaraborg.

Kristina Albinsson