Kyrkor

 

Mariestadsbygdens Släktforskareförening

Domkyrkan i Mariestad
Berga kyrka
Enåsa kyrka
Färeds kyrka
Björsäters kyrka
Odensåkers kyrka
Ullervads kyrka

Kyrkor i Mariestads kommun

Domkyrkan, Mariestad. 1500-tal.

 

Kyrkans tillkomst och stadens grundläggning hör samman. Benämningen domkyrka finns kvar från slutet av 1500-talet, då Mariestads grundare hertig Karl (sedermera kung Karl IX) inrättade ett tillfälligt stift med egen superintendent (biskop) för Värmland samt för de delar av Skara stift som hörde till Karls hertigdöme, nämligen Vadsbo och Valle härader. Avsikten var att främja reformationens genomförande i hertigdömet.

 

Flera gånger har kyrkan förstörts av eld. Det nuvarande ljusa kyrkorummet av barockkaraktär skapades av konstnärer utbildade i den sk Läcköskolan. Predikstolen skildrar Kristus och apostlarna. Altartavlan framställer tre bibliska motiv: nattvarden, Kristi uppståndelse och Kristi himmelsfärd.

Berga kyrka. 1700-tal.

Kyrkan i Berga är en sen karolinsk byggnad. Tidigare fanns här en äldre medeltidskyrka. Ett gravkapell är byggt i öster. Portalen i röd sandsten har släkten Posse och Gyllenstiernas vapen. Medlemmar ur släkten Posse har donerat flera gåvor till kyrkan. Över Nils Posse, 1660-1727, finns flera begravningsvapen. Altartavlan har figurskulpturer och föreställer Kristi nedtagande från korset. Bland nattvardssilvret finns en kalk från 1500-talet och vinkanna i silver från omkring år 1600. Den senare har Gyllenstiernska och Bielkeska vapnen på locket. Ett antal medeltida träskulpturer har bevarats, nämligen en Madonna från omkring år 1200, en Johannes Döparen från början av 1400-talet, samt den heliga Birgitta, Erik den helige och ett skadat processionskrucifix. En ljuskrona av malm dateras till 1767.

Enåsa kyrka. 1786.

Enåsa kyrka är en tidstypisk byggnad med tresidigt brutet kor och västtorn med lanternin. Interiören präglas av den gustavianska predikstolen och ett enkelt altarkors. Tidigare fanns här en medeltidskyrka utan torn och timrat vapenhus. Från denna finns bevarat bla ett par träskulpturer föreställande en helig kung och en madonna från omkring år 1300 och gjordes av samme bildhuggare.

Troligen har madonnans krona tillkommit senare. Kyrkan har också en senmedeltida ljuskrona smidd i järn. En mässhake gjord i Westfalen under 1400-talet har broderier som visar den korsfäste Kristus samt helgon. Kyrkan fick sin första orgel 1786. Från denna finns den praktfulla och förgyllda fasaden kvar.

Färeds kyrka. Medeltid

 

Äldsta delarna av Färeds kyrka uppfördes under medeltiden. Västtornet är byggt i trä. Altartavlan består av en kopia efter en målning av Rubens gjord omkring år 1700. En märklig mässhake från 1400-talet har bevarats. Den har broderade helgonbilder. Nattvardskalken har gjorts av guldsmeden Johan Schirk i Stockholm, hitflyttad från Krakow i Polen. Han verkade under andra hälften av 1600-talet.

Dopfunten är huggen i kalksten under 1100-talet och har ett lock från 1500-talet. Kyrkans klocka är från medeltiden och har runskrifter.

Text hämtad ur "Våra Kyrkor"

Klarakullens förlag AB

 

Foto: M.Johansson

Björsäters kyrka. 1100-tal.

Björsäters by är en lång radby där inte mycket förändrades vid laga skiftet. En kyrka byggdes på 1100-talets början strax norr om det som måste varit byns centrum. Delar av denna kyrka ingår i den nuvarande kyrkans södra vägg. Där finns också rester av en fönsteromfattning, en sten med treenighetssymbol och ett konsekrationskors från den första kyrkan. Utanför finns flera sk liljestenar. Den första kyrkan ombyggdes med början 1754.

Man frapperas av det vackra och unika barocktornet. Kyrkans inre får framförallt sin prägel av de vita, låga och breda valven. Predikstolen i praktfull barock är från 1686. Vid samma tid uppsattes ett altare skuret av Börje Löfman, Mariestad. Två av detta altares tavlor, målade av Johan Aurell, pryder nu altaret. På detta står nu en replik av ett medeltida krucifix med en Kristusbild från Limoge. Kyrkans nattvardssilver är från 1600-talet.Orgels är en ombyggd Söderlingsorgel med ursprunglig fasad. Vid dopfunten smyckas väggen av en vacker bonad, ett verk av Gerd Allert. Kyrkklockorna är från 1920-talet som ersatte de då genom brand förstörda klockorna.

Odensåkers kyrka. Medeltid

 

Denna kyrka i sin nuvarande utformning ett verk från 1700-talet. Den innesluter dock i sig stora delar av en äldre medeltida kyrka, troligen 1100-tal. Predikstol och altaruppsats är troligen tillkomna vid ombyggnaden på 1700-talet. Dopfunt, pietá-skulptur samt nattvardskalk är vackra exempel på medeltida inventarier.

Ullervads kyrka. 1861.

 

Kyrkan är uppförd 1861 och är en väl tilltagen byggnad med rymligt långhus, utbyggt kor och romaniserande torn med åstak. Bland interiörerna lägger man främst märke till altaruppsatsen, ett av stiftets märkligaste. I mitten ser man en figurrik Golgatascen och på sidorna bilder ur passionshistorien.

Altarskåpet, som bevarats från en äldre kyrkobyggnad, torde vara svenskt 1400-talsarbete. Dopfunten, även den från äldre kyrkan är från 1200-talet