hem

 

Mariestadsbygdens Släktforskareförening

 

Vid kontakt med oss klicka på styrelsen!

Sidan senast uppdaterad den 20160921

 

 

 

Mariestad

 

Mariestad. Vårt hem på jorden. Siluetten med den gamla staden som klättrar på åsen och – domkyrkan. Staden, försedd med privilegier vid grundläggandet 9/10 1583 av hertig Carl (Carl IX), skulle bli den främsta hamnstaden dittills i hans hertigdöme, allt i akt och mening att kunna frakta ut områdets stora naturtillgångar. Även i kyrkligt hänseende avsiktligt försedd med, inte en biskop (han fanns ju i Skara), utan en superintendent enligt tyskt, protestantiskt mönster. Tillsammans med Värmland kom Vadsbo och Valle härader att få en ny särställning, delvis utbrutet ur Skara stift år 1581, en följd av Vasasönernas ideliga brödrastrider, inte minst beroende på religiösa motsättningar. Kung Johan III hade som bekant infört en ny liturgi på 1570-talet, den s.k. ”Röda boken”, vilken får ses som ett försök till nytt närmande gentemot katolicismen, något hertig Carl ivrigt motsatte sig. Fyra superintendenter, med början Jesper Marci Vadstenensis, kom att avlösa varandra fram till år 1647, då Karlstad blev stiftsstad i det då nya Karlstad stift. Mariestad återbördades samtidigt till Skara stift. Allt sedan dess har staden haft kyrkoherde och komminister. Mariestadsbor i alla generationer, fram till skrivande stund, har dock alltid kallat sin kyrka – domkyrkan.

 

Innan MSF:s sommaruppehåll hade föreningen den verkliga glädjen att bli guidade av dess medlemmar Elisabeth Göthberg och Åke Möller i kyrkan. Var för sig målade de kunnigt upp en fullständig bild av händelseförloppet inför samt under domkyrkans tillblivelse, och om de personer som betydde mycket i sammanhanget. Inte minst den lite bortglömda roll, som hertigens andra hustru i ordningen, Christina, spelade blev uppmärksammad. Elisabeth vandrade också runt i kyrkan under det att hon beskrev flera vackra inredningsdetaljer samt de båda porträtten på hertigparet. Samtidigt förevisade Åke några av kyrkans verkliga dyrgripar, för dagen framtagna av Silva, vår medverkande vaktmästare, inne i sakristian. Åke skriver därtill på en ny bok om Mariestads och domkyrkans äldsta historia, ivrigt emotsedd av oss alla! Detta var en i sanning fantastisk afton!

 

Traditionen berättar ännu i nuläget att grundstenen till kyrkobygget blev lagd år 1593, varefter bygget pågick ända till 1619, då den stod färdig såväl ut- som invändigt. Dock kom det att dröja till 1625 innan superintendenten Jonas Nicolai Oriensulanus invigde templet och gav den namnat ”Mariakyrkan”. Under seklens lopp kom dock byggnaden åtskilliga gånger att eldhärjas, inte minst vid den första förödande stadsbranden 1693. Blixtnedslag och stormar har raserat flera tornspiror, varför den nuvarande är den femte i ordningen, uppförd under den stora renoveringen 1903-1905. Det låga, fjärde tornet på 1800-talsbilden ovan, uppsattes 1753 försett med en järnspira och kom alltså att vara kvar några år in på 1900-talet. På bilden syns också lasarettet framför tornet och nedanför detta fattighuset med valmat tak, två byggnader som också står i vår tid. Låt oss till sist hoppas att vår vackra domkyrka för all tid framgent blir ihågkommen som sådan samt slipper flera bränder!

Christer Bengtsson