hem

 

Mariestadsbygdens Släktforskareförening

Bild tagen 1918 utanför Tidan Unica

Mariestads historia sammanfaller mycket med dess industrihistorik. Viktigast då pappersbruket Katrinefors med dotterföretaget Tidan Unica. Den 9/6 1761 erhöll rådmannen Anders Rodin kommerskollegii privilegium att anlägga ett handpappersbruk på tjänligt ställe i ån Tidan, allt i enlighet med manufakturordningen av år 1739. En befintlig skinnstamp, ägd av en mäster Fogel och belägen vid det bästa vattenfallet, fick flytta på sig. Driften vid det nya bruket, kallat Cathrinefors efter Rodins hustru, kom dock igång först 1765 då lämplig arbetskraft anskaffats samt byggnader uppförts.

Efter Rodins död drevs bruket av far och son Emanuel (d.ä. och d.y.) Palmgren 1796 – 1836, tills det försåldes till rådmannen Olof Lake. Under Palmgrens tid hade ett konkurrerande pappersbruk uppbyggts längre nedströms (vid nuv. stadskvarnen), Karlsfors bruk, av tre andra stadens rådmän. Detta köptes dock upp av Lake redan 1822, varför det faktiskt försvann i sammanslagningen 1836. År 1855 sålde så Lake Katrinefors till handlanden P.G. Åhlin, som förvisso införde nya metoder att tillverka papper, men under vilkens ledning den ekonomiska situationen till slut blev ohållbar. Åhlin sattes i konkurs 1869 och bruket kom ut på exekutiv auktion. Således höll stadens viktigaste näring på att försvinna i detta skede!

Lyckligtvis köptes Katrinefors samma år av den penningstarke och drivande industrimannen Johan Edvard, ”Janne”, Lundström från bl.a. tändsticksbolaget i Jönköping. Denne ersatte bruksbyggnaderna från 1800-01 med under åren 1870-71 nyuppförda samt ändrade produktionen till råvarorna linnelump och halm samman med fibrer. År 1872, 12/2, ombildade han också Katrinefors till aktiebolag; Katrinefors AB, varvid nytt kapital inkom. En olycklig serie omständigheter försvårade dock lönsamheten, varför Lundström sålde rörelsen 1876 till den s.k. ”Jönköpingsgruppen” ledd av stadmäklaren Leon Ståhlberg. Denne man fick ordning på affärerna och inkallade år 1881 den unge, mycket lovande industrimannen Gustaf Grevilli, en man som kom att ytterst skapa Katrineforsbolagen.

Under dennes framsynta ledning togs produktionen in i en ny tid och teknik. Dessutom startades tillverkning av vulcanfiber vid det nyanlagda Tidan Unica AB. Förvisso gick denna inte att använda till de drivremmar för maskiner, som det först var tänkt, men väl till annat. Listan kan göras lång – hattaskar och resväskor, kugghjul, spinnekannor, flygplanstankar, hjälmar till första världskriget m.m. Mest känd blev dock Unicaboxen! Grevilli gick ur tiden 1913 och hade då redan lämnat tyglarna till sin svåger kapten Claes Sandels. Tidan Unica var i drift till 1958 då bristen på råvaran linnelump och konkurrens av nya, billigare material slog ut verksamheten. Katrinefors har dock sedan vandrat genom flera ägarhänder under 1900-talet, men är än idag en av stadens mest betydande arbetsplatser med mellan 300 – 400 anställda. Dess arkiv (Katrinefors- såväl som Tidan Unica) återfinnes på Göteborgs Landsarkiv .

 

 

 

 

Vid kontakt med oss klicka på styrelsen!

Sidan senast uppdaterad den 20150624

 

 

Många bilder finns bevarade från företaget, inte minst på personalen! Denna bild, tagen 1918 utanför Tidan Unica, är den första där ordförandens morfar, Gösta Larsson (1904-2000) , finns med. Förutom denne då fjortonårige yngling är ett antal personer identifierade, andra inte. Igenkända enligt nedan -

Från vänster -

N:o 1 – reseffektmakare CG Larsson.

N:o 5 – Torsten Johansson.

N:o 7 – Valfrid Larsson.

N:o 8 – Ferdinand Gustavsson.

N:o 9 – Gösta Larsson (arbetade på bruket 1918-1969).

N:o 11 – Ivar Nilsson.

N:o 19 - Gustaf Karlsson.

N:o 20 – Ernst Nilsson.

N:o 21 – Hugo Thorin.

 

De fyra i dörren bakom ej beaktade denna gång. Om Du känner igen ytterligare någon; kontakta mig!

 

Christer Bengtsson Ordförande MSF.